Det är till dig!

Denna tionde söndag handlar om klokhet i förvaltarskapet. Söndagen kallas ’den ohederlige förvaltarens söndag’. Och man gör så klart rätt i att fråga sig vem det är.

Vi hörde i evangeliet att ”[d]en tjänare som vet sin herres vilja men inget förbereder och inte handlar efter hans vilja, han ska få många rapp. Men den som inte vet och som gör något som förtjänar rapp, han ska få färre. Av den som fått mycket ska det krävas mycket, och av den som blivit betrodd med mycket ska det begäras desto mer.”[1]

Med andra ord: Av den som vet och har kunskap och av den som har givits förtroende och ansvar, förväntas mer än den som inte besitter kunskap och ansvar.

Den som vet Herrens vilja men som inte förbereder eller handlar efter den, kommer att straffas eller korrigeras – beroende på graden av kunskap och ansvar.

”Den tjänare som vet sin herres vilja men inget förbereder och inte handlar efter hans vilja”, läste vi. Ett problem är att detta blir allt för allmänt hållet. Och kanske har det med den svenska översättningen att göra (vilket är ett generellt problem!).

När man parallellt läser exempelvis KJV eller The Orthodox Study Bible lyder samma vers:
“And that servant, who knew his master’s will, and did not prepare himself, or do according to his will, shall be beaten with many stripes.”[2]

Nyckeln här är ordet “himself” (sig själv). Ty det blir allt för enkelt att prata om ett allmänt förvaltarskap eller att peka på någon annan med kunskap och ansvar. Men evangeliet riktar sig till dig. Det är dig Jesus tilltalar. Det är i dig förvaltarskapet börjar: du har ansvar för att förbereda dig.

Tron är, som vi säger i Credo, vår (gemensamma). Men ansvaret för att du handlar efter hans vilja är ditt. Detta betyder så klart inte att vi är utelämnade till oss själva. Inte heller att vi skall klara eller klarar allt på egen hand.

I det ljuset frågar vi oss så vem den ohederlige förvaltaren är? Som vi hörde är det den som anförtrotts ansvar men som inte förbereder eller handlar enligt sin Herres vilja.

Vår Herre, Kristus Jesus, visste att vi inte klarar att bära detta ansvar på egen hand. Varken förvaltarskapet av den egna personen eller i andra ting. Därför sände han Hjälparen: Helig Ande så att vi, i rätt anda, kan följa Herren. Därför grundade han och gav oss Kyrkan, så att vi har en hemvist där vi får ta emot de heliga sakramenten och växa och mogna i gemenskap.

”Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.” hörde vi den heliga aposteln Petrus skriva. Det är till oss; till Kristi församling han skriver: ”Om någon talar ska han tala i enlighet med Guds ord. Om någon tjänar ska han tjäna med den kraft som Gud ger, så att Gud i allt blir ärad genom Jesus Kristus”.[3]

(Predikan given i Nordisk-katolska kyrkan, S:t Nikolaus, Tionde söndagen i Treenighetstid, av Fr. Franciskus Urban OPR)

[1] Luk 12:47-48
[2] Luk 12:47 (The orthodox study Bible)
[3] 1 Pet 4:10-11